Så fungerar blurrningen

Den vanligaste frågan vi får från styrelser är vad sensorerna faktiskt ser och vad som sparas. Här är svaret, steg för steg.

1. Sensorn ser spelytan

Sensorerna sitter vid utvalda platser och är riktade mot spelytorna. Sensorn skickar en krypterad videoström till TeeGuards tjänst i regionen, där varje bildruta analyseras i minnet.

2. Tjänsten letar bara efter personer

Modellen i tjänsten är en objektdetektor som bara är inställd på en klass: person. Den ritar en rektangel runt varje person den hittar. Den har ingen funktion för att hitta ansikten eller tolka kroppshållning, och den kan inte avgöra vem någon är. Vår kodbas har en automatisk kontroll som stoppar bygget om någon lägger till kända bibliotek för ansikts- eller posedetektering.

3. Huvudet blurras

För varje person den hittar blurrar tjänsten de översta 30 procenten av rektangeln, där huvudet sitter, med en kraftig oskärpa. Det sker i minnet, innan något sparas i molnet. Vi blurrar en fast del av rektangeln i stället för att leta efter ansikten, eftersom det skulle kräva just den ansiktsdetektering vi inte vill ha.

4. Det här sparas

• Antal personer i bollen.
• Tidpunkt.
• Klädfärg på tröja och byxor, som används för att känna igen samma boll vid nästa sensor.
• Längdklass: ett spann på 10 cm utifrån storleken i bild, aldrig en exakt längd.
• En blurrad bild per händelse.

Videoströmmen analyseras i tjänstens minne och sparas aldrig. Tappar sensorn kontakten analyseras ingenting och ingen bild sparas. Ingen video spelas in.

5. Hur länge det finns kvar

Den blurrade bilden raderas automatiskt och finns aldrig kvar mer än 24 timmar. Metadata sparas i 30 dagar om inget annat har avtalats med klubben. Databasen och bilderna lagras inom EU, och varje klubb ser bara sin egen data.

Blurrade bilder räknas ändå som personuppgifter enligt GDPR, eftersom det i vissa fall kan gå att lista ut vem som syns. Därför hanterar vi dem som personuppgifter hela vägen: med avtal, behörighetskontroll och radering.